Hehe... som rubriken säger. Nu behöver jag er hjälp, med en gång! :D

På fredag ska jag på fest med jobbet och har fått tilldelat mig att göra sås. Två andra har också fått detta uppdrag och de ska göra en med vitlök och en ska göra ngn röra med chili.
Har någon ett gott recept på en kall sås som jag kan göra?
Googlar som bara den men har inte hittat "rätt sås" än... *s*

Hjälp mig!

Lillasyster må ha varit jättesjuk men storebror måste få ha lite kul iallafall.
I lördags for Lasse iväg och handlade den efterlängtade studsmattan till vår lille 4-åring. :D
Väl hemkommen började de båda jobbet med att sätta ihop den, det tog sin lilla tid men tillslut var den färdig!
Då öste regnet ner... :(
Så det blev bara till att gå in och vänta tills det behagade sluta.
När regnet till slut avtog så gick det ju inte att hoppa eftersom det var så vått!

Vilken tur att Viveca, Jesper, Jonathan & Casper kom förbi och hälsade på just då. :D
Ungarna försökte faktiskt gå ut och hoppa men det resulterade bara i 3 par mycket våta strumpor.

I söndags var det däremot jättefint väder och äntligen var det dags för hoppremiär!!!!

   

Snacka om att vi hade en lycklig, hoppandes och studsandes son!

Efter allt hoppande gick han på vårjakt i trädgården och blev överlycklig när han hittade blommor där han i höstas planterade lökar! Jag fick ta lite bildbevis för de var, som han sa, såååå söta!! :D

  

Satt och pratade med sjukvårdsrådgivningen igår när detta samtal mellan mig & sjuksköterskan utspelade sig. Lasse tar hand om Elise och hjälper oss med allehanda kommentarer och berättar om hur dagen varit.

S: -Har ni Ipren hemma kan ni kombinera flytande Ipren och Panodil för att få ner febern
J: -Nja, kanske men jag tror att den är för gammal
L:  -Vänta, jag hämtar den

Jag och Sjuksköterskan småpratar medan Lasse hämtar Iprenen. Han kommer med den och säger samtidigt:

L: -Jodå, vi har hemma
J: -Har den gått ut?
L: -Nä den stod ju i skåpet!

I detta läge skrattar både jag och sjuksköterskan i telefonen.

Är det en garanti att Iprenen inte har passerat bäst-före-datum om den står i skåpet?
Tillägg 18.05:
Eller får kanske Iprenflaskor ben och vandrar iväg av sig själv när den börjar bli gammal?

Stackars liten tjej, hög feber och magsjuka på en gång. Jag kom hem från jobb till en trött och tagen liten dotter och sjuka bebisar (iallafall min) kan bara vara på ett ställe så det var bara att börja knyta!

  

Vi får ta en helg till att lära pappa hur man gör.  Han har koll på ringisen men vår bebis är inte speciellt förtjust i den så vi får väl ta lite övning på de andra.

Efter en liten mysstund i sjalen och med lite alvedon i kroppen var hon redo för nya utmaningaroch "attackerade" legolådan

   

Just nu är en blå ballong illa ute så jag får rusa iväg och rädda den... :-D

att vi klarat oss ifrån någon sjukdom av något slag.
Härom dagen sa jag på jobb att vi minsann sluppit allt vad magsjuka heter hela vintern. (jag hade visserligen någon minisväng av det för ett tag sen men det räknar jag inte)
Inatt har lilltjejen åkt på sin första maginfluensa!
Stackars liten tycker vi då men hon är precis lika lycklig som vanligt och verkar inte bry sig ett dugg om att hon kräker och bajsar om vart annat...
Nu håller vi tummarna för fullt att vi andra slipper det.

Så om någon hade en liten plan på att kanske hälsa på oss i helgen så är det läge och tänka om kanske  ;-)

Visst var det jag som gjort något för att bloggen skulle se knasig ut.
Tekniken är fantastisk, man kan knasa till det ordentligt utan att egentligen göra något alls! *s*

Det bidde visst något fel med filmen jag lade in igår som knasade till det.
Ska försöka fixa till det så jag kan lägga in den igen!

Ha en gottig tisdag

Denna gången är det inte jag som är inne och ändrar i min blogg... Något annat mystiskt bloggändrartroll måste ha tagit kontrollen och lagt all info längst ner. Får se om det är permanent eller det går att fixa på något vis. Så här vill jag ju inte ha det!

Igår var familjen på det stora varuhuset och inhandlade förnödenheter till hemmet. Kylskåpet var bedrövligt tomt och det var tvunget att fylla på.
Väl på detta enorma ställe lyckas Kevin hitta massor med pepparkakor! Han stoppar snabbt ner en burk i vagnen så att vi inte missar att köpa en. Kevin ÄLSKAR pepparkakor!!!

Nu är det även bekräftat att det gör lillasyster med... :D
Hon lyckades få tag på en pepparkaka och sedan dess har hon knappt släppt blicken från burken. Skulle den lilla bit hon har i handen ta slut så gnälls det tills det finns en ny tystande liten pepparkaksbit i den lilla näven igen.

Jag misstänker att rent näringsmässigt är kanske inte pepparkakor det bästa för bebismagar.
Tror bara att det blir svårt att övertyga den lilla damen om det bara....

Pepparkakor är ju gott!!! :D

Att byta på ett barn kan vara upplevelse!

Det där med att plocka av blöjan brukar gå riktigt bra, det är efter det som problemen börjar. Nu är det ju dags att torka och tvätta och det är väl den unga damen måttligt road av så då snurras det riktigt ordentligt.
Hon är som en hal liten ål liggandes i en osynlig roterande tingest. Det är helt omöjligt att försöka hålla denna tingest stilla så det betyder att det är dags att kalla in förstärkning!
Barnets pappa infinner sig snabbt efter mammans förtvivlade rop på hjälp.
Med gemensamma krafter lyckas de få lilltjejen ren samt få en ny blöja på plats.
Då är det dags för nästa moment.... Kläder!
Nu är ålen i tunnan utbytt mot en spretande, stretande, klättrande liten apa som har gett sig 17 på att antingen hoppa ner i vasken eller klättra upp i hyllan ovanför skötbordet.
Samarbetet mellan mamman och pappan måste i detta läge vara på topp, utan en 100%-ig instats är detta uppdrag dömt att misslyckas.

I detta läge kommer pappan med en tanke som tål att tänkas på:
-Det kanske är så att ni två ska gå på samarbetssamtal?

Hur det än är och vad man än tror som förälder så är den krassa verkligheten sådan att det är den lilla söta 8-månadersbebisens tyck, tänk och vilja som styr en hel familj!

Idag känner jag mig jättebesvärlig. Har varit hemma en vecka pga mitt ont, provade vara på jobbet igår men det funkade mindre bra. Tog kontakt med läkaren och i morse ringde han mig.
Jag kommer att bli sjukskriven 50%!
Toppen, tycker ju jag eftersom jag då faktiskt får jobba lite iallafall. Vill absolut inte bara gå hemma och ha ont.
Frågan är bara vad de säger om det på jobb... har provat få tag på chefen men har inte lyckats än.
Usch vad jag ställer till det...

Fast huvudsaken är väl att jag är nöjd! Eller?
Och jag är supernöjd!
Dessutom ska läkaren ta kontakt med smärtkliniken för att se om vi inte kan lindra mitt ont på något sätt. Så här ska jag ju inte behöva ha det, sa han.
Han tror dessutom att alla undersökningar som ska göras inte kommer att visa något.
Han är nu ganska övertygad om att den förste läkaren jag träffade på akuten har lyckats stimulera(skada) nervcentrat i magen (solar plexus) alldeles för mycket och att det är därför jag har så ont.
Usch säger jag bara. Det är bara att bita ihop och hoppas att det läker fort!!

Nu har det där bloggändrartrollet varit framme igen... :-D

Undras om jag någonsin kommer att bli nöjd?

Hoppas att ni stackare som läser denna blogg inte blir alldeles totalt bortkollrade av att min blogg skiftar utseende lite då och då!

Jag erkänner... jag är beroende!

Av min röst.....

Jag måste ta en snabbkurs i teckenspråk och skicka alla mina nära och kära dit också så vi är förberedda på om detta händer igen.
Så här många dagar utan att kunna prata ordentligt kan ju absolut inte vara bra...

Nu något helt annat!! Kevins rum är ett kapitel för sig, jag tog ett foto på eländet idag och insåg att nu är det dags att ta ett krafttag i detta kaos. Kände att jag behövde ett bildbevis att dela med mig av till er... :-D
Jag utfärdar en varning till känsliga tittare! *s*

    


Nu har vi börjat röja och plocka undan men det kommer nog att ta tid. Ska försöka komma ihåg att skapa bildbevis även på det färdigstädade rummet så vi har något att jämföra med. Påminn mig gärna om jag glömmer!

Klockan är 11.45 och jag och Kevin står i köket och fixar lunch. Plötsligt blir det väldigt tyst inne i vardagsrummet och vi vet väl alla vad tystnad i samband med barn betyder...
Vi smyger in för att kolla vad Elise pysslar med och fann detta:

 

Idag kommer familjen att få det lugnt och skönt.

Jag har tappat rösten!

Kan inte prata alls utan kommunicerar just nu med skrift.
Fy 17 vad det är jobbigt... speciellt eftersom jag använder datorn och vi har en liten tjej som anser att datorn är världens bästa trumma!
Texten blir minst sagt konstig ibland! :D

Detta kommer att bli ett riktigt ordentligt gnällinlägg så om ni inte känner för att läsa ett sådant bör ni sluta läsa nu!

Idag gav jag upp... jag erkände för mig själv och för alla runt omkring hur ont jag faktiskt har. Tårarna sprutade och värken gnagde som bara den.

Jag pratade med min läkare förra veckan och han skrev då ut citodon till mig men de hjälper ju knappt. Tar 2 stycken varje kväll för de får mig att somna och gör att jag kan få några få timmars sömn utan ont.
Tyvärr kunde han inte göra mycket mer än så samt att försöka påskynda ultraljudsundersökningen. Fick jag mer ont så skulle jag åka in akut.

Så idag var det bara att pallra sig iväg till akuten. Chefen erbjöd sig till och med att köra mig dit men jag valde att köra själv eftersom det skulle underlätta senare.
Väl där kommer jag in på ett rum med en gång, blir stucken i armen och blodtrycket kollades. Samtidigt kom läkaren in. (kryss i taket, det kan minsann gå fort på akuten med)
Hon frågade ut mig en massa, jag svarade och sa att nu står jag inte ut med smärtan längre, värktabletterna funkar inte och jag har ont 25 timmar om dygnet.
Jag fick nån "cocktail" att dricka som innehöll novalu...nånting samt xylocai... nånting. Med andra ord något som skulle fixa bort ontet i ett kick! Jippie, tänkte jag. Vad skönt att slippa ha ont en stund.  (trodde jag, det hjälpte inte ett dugg)
Sen blev det lite mer än en timmes väntan innan alla prover var klara och läkaren kom tillbaka.

Då säger hon:
-Alla proverna ser bra ut så du kan åka hem.

!!!!!!!!

Snacka om att jag gick i taket. Vaddå åka hem? Vad ska jag smärtstilla med då? Hur dj-a ont ska man egentligen ha innan de gör något.

-Öka dosen Omeprazol säger läkaren då.

Hmmm... och hur skulle det hjälpa? De hjälper ju inte ett dugg mot ontet.

-Du vet väl att du får sjukskriva dig en vecka utan intyg, kläcker läkaren ur sig då.

Mmm, jag vet det men inte hjälper det mot ontet heller. Det är ju bara till att skjuta upp allting en vecka...
I detta läget börjar jag bli riktigt arg och irriterad för nu säger läkaren:
-Vad vill du vi ska göra då?

Inte f-n vet jag, jag är ingen läkare. Gör något bara så jag slipper ha ont. Läkaren får sig en rejäl skrapa av en arg och irriterad Jeanette. Jag ber henne i stort sett dra åt h...
Då börjar hon fråga vad jag är rädd och orolig för, detta är ju ofarligt.
Jag är varken rädd eller orolig svarar jag med väldigt hård ton. Jag har ONT!!!

Jag kan inte göra mer än att öka dosen Omeprazol, kläcker den så kallade läkaren ur sig igen. Jo, kanske skulle jag kunna prata med gastroskopin om att tidigarelägga din undersökning.
Ja, tack gör gärna det.  
Sen lommar hon  iväg och återkommer en liten stund senare och har då tydligen pratat med en annan läkare som säger samma sak. Med andra ord finns det nu 2 "inkompetenta" och okänsliga läkare på akuten i Hbg.
Jag ger väl själve f-n i hur många läkare som säger så. Jag vill ha bort min smärta!

Hur blir det med ultraljudet då, undrar jag.
-Ultraljudet visar ändå ingenting svarar läkaren.
???
Nähä, varför ska den göras då undrar ju jag då.
-Den görs bara för att utesluta något allvarligare svarar hon då.
Ok?? Nu fattar jag absolut ingenting....

Att jag knappt kan lyfta min 8 månader gamla dotter verkar spela mindre roll. Jag får ju faktiskt sjukskriva mig själv i en hel vecka enligt lag...
Hur gör vi sen när den veckan gått då? Olovlig frånvaro från jobbet på grund av smärta som läkarna inte bryr sig om?

Ringde vårdcentralen när jag kom hem och ska få prata med min läkare imorgon. Ska bli spännande att höra vad han säger.

Fortsättning följer....................

Satt och titttade på Melodifestivalen igår när Lasse plötsligt kläcker ur sig en ganska kul sak.
-Alltså, Alexander Bard blir ju bara mer och mer lik Professor Balthazar!

Var ju tvungen att kolla om det stämde, döm själva!

  

Sen har jag även hört andra säga att likheten mellan Bard och Ugglan Helge är slående....

  

Är nog benägen att hålla med om båda! :-D

Kevin ligger just nu i soffan och vrålar att vi måste ringa till de som gör spelet!

Han är tvärilsk för att han inte kan styra bilen med den högra ratten på PS2 och kräver nu att vi ska ringa och säga till de som gjort spelet att de måste ändra.

Nån som har numret dit?