I lördags kom äntligen barnen igen. De fick visserligen bara stanna till igår men jisses så skönt att få se dem igen efter sex låååånga månader.
Alla fyra barnen lekte, härjade, busade, kramades och de hade superkul. Jag tror inte vi behövde medla en enda gång... :D
Även jag fick min beskärda del av kramar och mys. När de kom fick jag en evighetskram och på lördagkvällen kröp vi upp i soffan tillsammans allihop och bara njöt av att vara tillsammans igen.

Måtte nu detta fortsätta nu så vi slipper mer strul....

Vår lilla, söta, gosiga och underbara lilla birmatjej finns inte mer.
Igår förmiddag blev hon påkörd av en bil precis utanför huset och överlevde inte. :(
Hon var den sista jag trodde skulle råka ut för en sådan sak. Hon var alltid så försiktig.
Allt känns ofattbart och fruktansvärt jobbigt, tårarna rinner, sömnen har varit sisådär och jag skulle bara vilja krama om henne en sista gång...

RIP Athena