I fredags satt jag lugnt och stilla här hemma och väntar på en kompis som skulle komma hit och lämna sin hund som vi skulle passa över kvällen och natten.
Hon ringer och berättar att hon blir lite sen...
-Jaha, säger jag. Det är ok
-Jag har nämligen krockat med en lastbil är hennes nästa mening!
Jag sätter kaffet i halsen och stakar fram något som kanske låter som något Elise skulle säga. Helt obegripligt med andra ord...
Efter samtalet packar jag in ungarna i bilen för att köra till olycksplatsen och hämta hunden samt försöka få vännen till sjukhus.
Bilen var inte vacker kan jag tala om!!
Kevin tyckte dock det var ganska spännande med polisen och sopbilen. Det var nämligen en sopbil hon krockat med.
Jaja, jag fick tillslut in henne och hunden i bilen och for iväg till sjukhuset där de tog hand om henne direkt, satte på en sån där obekväm halskrage och skickade iväg henne till röntgen.
Hon var som tur var bara rejält blåslagen och lite chockad av händelsen så hon fick åka med hem igen. Vi beslutade då att hon inte skulle åka hem själv utan hon följde med oss hem. Efter en sådan smäll ska man absolut inte behöva vara själv!
Så denna helgen har ungarna varit överlyckliga eftersom de fått rå om sin favoritLinda så många dagar!!