När jag var liten och det var snö ute så var varje backe, liten som stor, fylld av barn som åkte pulka, snowracer och skidor. Föräldrar stod antingen längst upp eller nere vid backens slut och tittade på sina små telningar när de åkte. Det logs, skrattades, vurpades & tröstades om vart annat. En vinterdag var fylld av glädje, snöbollskrig och utspilld varm choklad som färgade snön ljusbrun.

Igår var jag och Lasse i pulkabacken med våra små gullungar. När vi kom dit var där en familj till, trevligt!
I övrigt var det tomt överallt. Var fanns alla skrattande, lekande och åkande barn?

Vi hade iallafall supertrevligt och Kevin åkte som ett jehu utför backen på sin pappas gamla snowracer. Elise och jag åkte vanlig pulka. Jag kan faktiskt bara komma på en nackdel med pulkaåkning.... och det är att man måste ta sig upp för backen om och om igen... :-)