Det är med blandade känslor jag snart beger mig till jobbet.
-11 grader idag och jag ska va i utegrupp... hur frusen kommer jag att va ikväll?

Samtidigt känns det otroligt att få lov att vara Jeanette ett par timmar.
Ingen Kevin som vrålar som om han slagit halvt ihjäl sig när han inte får som han vill, ingen Elise som man måste jaga runt i huset för att ha koll på hela tiden.
Hon klättrar ju på allt just nu, reser sig och försöker släppa & gå.... ingen höjdare när man bara är 7 månader och inte har riktig kontroll på den lilla kroppen.

Hjälp vad jag kommer att sakna dom!!!!!