eller... gomiddag, man har ju varit uppe ett antal timmar redan.
Allt har lugnat ner sig en massa här nu. Jag och lilleman är friska igen! Sååå skööönt :-D

Igår kom L:s barn hit och dom har tagit detta med pappas operation så bra. Deras mamma har tydligen pratat väldigt mycket om det och det känns jätteskönt.
Ska jag va ärlig var jag ganska orolig för hur speciellt den minsta skulle reagera på att pappa inte skulle vara som vanligt. Hon är väldigt pappig och det är bara pappa som duger när hon behöver hjälp med något, men nu kallar hon bara på mig och är mycket förstående för att pappa inte kan.Känns underbart!
Nattningen tog väl i och för sig lite längre tid än normalt men det är ju inte så konstigt.

Lilleman har lärt sig klättra upp för trappan! Det tar inte många sekunder för honom att kravla sig upp så det gäller att man har ständig koll på honom. En nyinköpt grind ligger i bilen och väntar på att bli uppsatt men i vår knepiga trappa går den ju inte att sätta... *grrrr*
Vi behöver förlänga och fixa och dona och trixa lite innan det förhoppningsvis funkar. Så nu sitter jag här och väntar på att sambons svåger ska komma hit med lite brädbitar och annat smått och gott som kan behövas. :-)

L. och hans stora kille sitter därnere och spelar tv-spel, jag misstänker att T. tycker det är jättemysigt att ha pappa "fast" i soffan... pappa har för en gångs skull hur mycket tid som helst till att spela med honom. *fnissar*

Nä, dags att hämta lite kaffe och njuta av söndagsförmiddagen.

Kramelikram på er och ut och njut i det vackra vintervädret!