Nu har det startat... L. är inskriven och inlagd på sjukhuset. Imorgon klockan 07.45 rullas han upp på operation och den beräknas ta 3 timmar.
Det kommer att bli 3 nervösa timmar för mig på jobbet. Jag har bestämt mig för att jobba trots oro och nervositet. Förhoppningsvis får jag så mycket annat att tänka på så jag "glömmer" bort att tänka på min älskade sambos operation.
Fast känner jag mig själv rätt kommer jag nog att vara ett nervvrak fram tills narkossköterskan ringer och meddelar att operationen är över och L. är vaken.

Ikväll har jag inte gjort ett endaste dugg, bara gosat med min underbare lillkille och när han somnat legat halvt medvetslös i soffan. Jag hoppas innerligt att jag får sova mer inatt än vad jag gjorde förra... tror att jag fick sammanlagt 2 timmars sömn och det räcker ju inte på långa vägar.
För första gången sen lilleman föddes hade jag en sömnlös natt när jag inte kunde skylla på honom. :-)
Han har nannat ganska gott sen han flyttade in i eget rum, vaknar bara nån enstaka gång per natt p.g.a drömmar eller att han tappat "ljuddämparen". Känns underbart att äntligen få lite mer ordning på sömnen! Äntligen!!!

Att vara småbarnsförälder är minsann ingen dans på rosor... fast visst är dom värda alla bekymmer och alla vaknätter. :-)
Jag kan inte fatta vart dessa första 14 månader tagit vägen, dom har bara rasat förbi i en väldans fart.
Jag älskar min lille gosige kille mer än jag nånsin trodde att man kunde. Det gör fortfarande ont i mig ibland när jag tittar på honom och det verkar som om den där nyförälskelsen aldrig släpper. :-D
Han är underbar min lille busunge!

Dags att försöka få lite sömn så man orkar med morgondagen.
Håll tummarna för att operationen ska gå bra!

Krameluringar